Portningens ABC
Skriven av
Mr_Granberg
Jag vet att många skulle vilja lära sig mer om portning och hur man räknar ut durationer mm. När det gäller portning så är det grader och noggrannget som avgär vad som fungerar och inte när slipmaskinen varvas upp. Hur mäts duration och vad betyder det igentligen? Läs nedan och få svar!
Vi har många läst om durationer här på forumet, med durationer menas portarnas öppningstider i vevaxelgrader. D.v.s hur länge och när en port i cylindern är öppen. De olika portarna brukar benämnas såhär: Avgasport: Stora hålet där avgaserna sköljs ut. Vingportar: de mindre bredvid stora avgasporten. Spolportar: Färskgaskanlerna som går från vevhuset genom cylindern, dessa kallas ibland för transferportar eller överströmningskanaler. Kärt barn har många namn.
Hur mäter man duration ?
Durationen mäter man fram såhär: Montera en gradskiva 0-360 grader (finns hos dom flesta moppe affärerna) på vevaxelns ena ände, kan vara lite svårt på vissa motorer. Det är bara att försöka komma på en lösning. Sedan mäter man in övre dödpunkt med en indiktatorklocka som skruvas fast i tändstifthålet. Det är absolut nödvändigt att vända en indiktatorklocka då vevaxeln rör sig många grader just vid övre dödpunkt: TDC, Top Dead Center som det heter på fackengelska. För att se nollreferensen på gradskivan behövs även en markering på blocket. Dra sedan motorn sakta i rotationsriktningen tills avgasporten precis börjar öppna. Läs av skivan skriv ner värdet (tex. 80 grader) forstätt dra tills spolportarna just blottar sig och skriv ner värdet (tex. 115 grader) forstätt att dra tills spolportarna stänger och skriv ner värdet (tex. 245 grader) forstätt tills avgasporten stänger antecka värdet ( tex. 280 grader)
Man kan sen göra ett cirkeldiagram där öppningstiderna läggs in som streck. Nu har man en överskådlig bild av motorns öppningstider. Avgasporten i detta exempel har alltså 200 graders duration och spolkanalerna 130 grader.
Såhär räknar man: 80 + 80 = 160 grader är den stängda tiden av ett helt 360 graders varv. Därmed får vi också fram öppningstiden 360 - 160 = 200 grader. Samma uträckning gäller för spolkanalerna: 115 + 115 = 230 stängt och 360 - 230 = 130 öppen. Svårt? Nja, inte speciellt, vara du är noggrann. stängningsvärden som anges är egentligen bara en extra kontroll att man räknat rätt.
Porta eller schimsa
Om vi tittar på en halvhäftig motor med 200 graders avgasduration ("tiden" avgasporten är öppen) så har porten alltså stått öppen totalt 200 av vevaxelvarvets 360 grader vilket betyder att porten dp varit stängd totalt 160 vevaxelgrader och komprimerat i 80 grader och utfört arbete i 80 grader. Man pratar ofta om porthöjder i samband med trimning vilket kan vara lite förvillande, En avgasport på en kortslagig motor har en kompressionshöjd på 28 mm kan vara slöare än en långslagig motor med 35mm kompressionshöjd. Man kan i de flesta motorer med avgasventil höja avgasporten 1,5 mm. Några trimcyllar har väldigt höga portar redan orginal så mät durationen. Om man höjer porten för högt tappar man kompression och effekt framförallt i dom lägre registren. Ett bättre och mycket populärt sätt är att lägga schims under cylindern och svarva av toppen motsvarande schimset, Men förvänta er inga jättestora effektvinster med att bara höja cylindern å ta av topparna.
Fullrace motorer bör ligga runt 205-208 graders avgasduration. Om cylindrarna har styrd avgasport med vingportar bör vingportarna ha cirka 10 graders mindre duration. Motorn bör då ha runt 133-128 graders spolduration. Spoldurationen kan veriera kraftigt beronde på flödet och inloppsvinkeln på soplkanalerna. Ci ska inta fördjupa oss i spolvinklar, det är ett grymt svårt område. Jag ska tillägga att jag förstört många cylindrar. Man kan själv höja spolarkanalerna för att få mer duration men jag avråder från att bredda kanalerna för då ändras vinklarna direkt. Jag har sett många exempel på "hemportade" cylindrar med helt rätt duration som inte gett någon effektökning alls, snarare tvärt om.
Avgasportens utformning är också kritisk. Man får inte bredda hur som helst för då tappar man totalflöde. Om portens utformning ändras från en mjuk oval form i överkant till en helt rektangulär form ökar naturligtvis deb totala port arean. Problemet är att pulsenergin töms ut för fort i börjarn av portöppningen och returpulsen från pipan blir extremt kraftig i ett smalt område. Det går knappast att köra motorn i låg och mellanregister. Som ni förstår är detta med portning en hel del vetenskap som man inte ska ge sig på utan mycket stora kunskaper.
Insuget
En motor med kolvstyrt insug bör inte ha allt för stora öppnigstider före TDC . Om man slipar ner insugsporten ökas durationen och motorn kan dra till ett högre varvtal. Samtidigt försämras lågvarvegenskaperna. En millimeter brukar man kunna ta ner insuget och få ut någon hästkraft utan att tappa bottenvrid så man märker det. Kom bara ihåg att använda samma utformningav kanalen som orginal.
Reedventilsinsug.
På en reedmotor (nästan alla nya motorer) går det inte att mäta insugsdurationer då den styrs av reedbladens styvhet och vikt. Det är derför viktigt att att rätt styvhet, vinkel och egenvikt på bladen anars kan så kallat reedfladder uppstå. Det sker när man har pulsfrekvens som är högre än egenfrekvens i bladen. Bladen slits under såna förhålanden mycket snabbt i topparna. Man kan gå upp till ett styvare och lättare kolfiberblad eller korta av reedtungans effektiva öppningslängd genom att att bocka om reedstoppen på standardventilerna. Reedspacers ger också något mjukare rörelser på bladen vid mycket högt varvtal. En reedmotor går att förbättra genom att porta reedhuset i blocket eller i cylindern. Man riktar om luftströmmarna och tar bort vassa kanter etc. Ett enkelt sätt att öka genomflödet är att byta reedkorgar till hebo, polini osv. Man kan även byta orginalbladen till tunnare kolfiberblad. Ett annat enkelt tips är att montera 10 mm reedspacers innanför reedkorgen som då kommer längre ut och ökar vevhusvolymen samtidigt som den bakre spolkanalen friläggs helt.
Hoppas ni inte drar er för att småfila och fixa lite själv.
Det ger så oerhört mycket tillbaka i självförtroende och ökad kunskap om man förstår vad som igentligen pågår där inne i motorn.
Denna guide är i huvudsakligen skriven om snöskoter motorer som jag mekar mest i, men hur man räknar ut durationerna osv. gäller samma mopedmotorer också.
